Jag kan inte röra armen utan att det gör ont. Sov därför på mage och sömnen var av sämsta möjliga kvalité. Vrider mig vanligtvis mycket i sängen, nu vaknade jag varenda gång jag behövde vrida på mig i smärtor.
Sitter på bussen nu. Beslutade mig för att åka till jobbet trots skadan. Mitellan är på och jag känner mig maktlös och riktigt handikappad som knappt ens kan knyta mina egna skor. Katastrof.
Vi får se vad de säger om mig och min arbetssituation. Jag vill inte sitta hemma och tråka på dagarna. Det är inte därför jag är här nere och jobbar.
